Till den som vill veta något om Broderskapet Subuds mål och syfte

Subud är ett internationellt broderskap som omfattar människor av alla religioner, raser och nationaliteter. En sammanslutning där alla gemensamt förtröstar på en högre makt.

I sin utövning ger Subud möjlighet till förvissning och insikt om den livskraft och energi som fyller och kontrollerar hela Universum, både det vi kan se och det som är osynligt för vår ordinära synförmåga. Denna kraft upplevs vara en realitet som är verksam inom var och en individuellt. Den kan inte föreställas av vårt förstånd, utan erfares genom en uppriktig önskan att med tålamod utvecklas och övas till att följa en högre god vilja. 

Människans sökande efter att få hjälp av en högre makt är lika gammal som mänskligheten själv, men detta är första gången i historien som det är möjligt att få ta del av den genom direkt individuell kontakt på det här sättet. 

Subud är därmed ett komplement till världens stora religioner för vår mänsklighet, en gåva och en högsta nåd för människan.

Subud grundades av en indonesisk man vid namn Muhammad Subuh allmänt kallad Bapak, vilket är ett indonesiskt ord för en respekterad äldre man eller far. Bapak var den förste som1933 fick kontakt med den Gudomliga Kraften, den kraft som skulle spridas bland alla som ber om att få tillhöra Broderskapet Subud. Bapak levde mellan 22 juni 1901 och 22 juni 1987. 

Ordet Subud är inte sammankopplat med dess grundares namn, Muhammad Subuh, utan är en förkortning av tre sanskritord Susila Budhi Dharma som vanligtvis översätts på följande sätt. 

Susila = Rätt leverne med en nobel karaktär i överensstämmelse med den högsta makt som benämns Gud, Allah, Javé, Jehova, Livskraft osv.
Budhi = Den inre kraft och energi som finns inom varje människa, men som människan i allmänhet inte är medveten om i våra dagar.
Dharma = Koordineringen av dem och människans förmåga att genom överlämnande motta och förnimma den goda kraft som verkar. 

Tillsammans symboliserar de tre orden en association av människor förenade i inre tillbedjan och andlig övning.
Denna övning brukar kallas latihan, det indonesiska ord som närmast motsvarar det svenska ordet övning.
Latihan är grunden och det centrala i Subud och är en inre individuell upplevelse. Den praktiseras 2-3 gånger per vecka av kvinnor och män separat under 30 minuter. 

År 1957 spreds Subud till västvärlden. Sedan dess finns det Subudcenter och grupper i nästan alla länder. 

Eftersom Subud är en erfarenhet ger det möjligheten att vara ett levande exempel på att en god förbättring sker. Medlemskapet sprids därför huvudsakligen genom personliga kontakter. Däremot finns det ett stort antal böcker som har skrivits av människor utifrån deras egna erfarenheter. Böckerna tjänar syftet att väcka intresse hos dem som medvetet eller omedvetet sökt en mening och önskat en utveckling i sina liv. 

Bapak har utsett män och kvinnor i de länder där Subud är representerat att agera som medhjälpare. De som är utsedda till detta kallas hjälpare. Hjälparna har ansvaret för introduktion och information till nya medlemmar, och att närvara vid deras första latihan och grupplatihan 2 gånger per vecka. De ska också besvara frågor rörande latihan. Hjälparna gör också hembesök för latihan med medlemmar som är sjuka och därför inte kan komma till grupplatihan. 

Medlemskap står öppet för intresserade som fyllt 17 år. Någon övre åldersgräns finns inte. 

Vanligtvis tillämpas en informationstid av ca 3 månader. Initieringen till latihan är inte beroende av att Bapak är närvarande, utan sker med hjälparna som vittnen. I och med att den blivande medlemmen börjar sin första latihan startar också den inre individuella utvecklingsprocessen. Processen fortskrider om man kan släppa sina känslor, sina tankar eller sin egen vilja under latihan. Vad som erfordras, antingen det gäller första latihantillfället eller fortsättningsvis, är en inre attityd av överlämnande. Den initierade får motta vad som gäller för hans eller hennes inre behov. 

Under latihan är man vid fullt medvetande och kan när som helst avbryta den inre process som pågår, eftersom den endast fortsätter så länge man inom sig är öppen för att ta emot den. 

Genom latihan sker en förbättring i det inre livet såväl som i det yttre för individen, och det har till stor del också en god påverkan på omvärlden i övrigt. Ofta upplevs en större förmåga till medkänsla för medmänniskor, en ökad känslighet, och en insikt om att inte medvetet vilja skada någon.  

Subud har en organisation där varje Subudcenter har sin egen styrelse eller kommitté och sin egen grupp av hjälpare. De verkar i nära samarbete med varandra, var och en inom sitt område. I de länder där det finns en nationell organisation finns det också en nationell styrelse. 

Subud finns i ca 80 länder som registrerade nationella organisationer i ungefär 55 av dem (1998).
Vart fjärde eller femte år hålls en världskongress. Senast var kongressen i Christchurch Nya Zeeland 2010. Kongressen representeras av medlemmar från olika länder. Där presenteras rapporter och diskuteras vad som är viktigt att arbeta med till nästa kongress. Basen för allt som diskuteras är vad som mottas i latihan. Detta gäller vid beslut mer än diskussionerna, vilket medför att det blir lättare att uppnå goda resultat. 

Som ett resultat av latihan har hjälporganisationen Susila Dharma etablerats. Många medlemmar har startat projekt i Susila Dharmas regi runt om i världen. I Subud finns också organ för kultur, företagsverksamhet och ungdomsverksamhet.